Smart av mig att passa på att skriva inlägg såhär på arbetstid.
Har inget intrnet hemma, för nu för tiden bor man i en etta där allt sitter ihop.
Ingen mamma, inget eget rum. Allt är ett rum som jag delar med Emilio. Plus ett badrum som är gosigt.
Märker ni ni hur alla har förändrats? Hur allt fortsätter, allt går sönder, alla förtinar, blir bebisar igen, växer upp för snabbt? Inte vet jag men jag får lite gåshud.
Jag är jävligt glad för mitt iaf, de enda ja saknar är nya kläder and a best friend.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar