Det är så lätt att förstöra sig själv.
Döda alla förhoppningar och stolta ögonblick.
Äckliga människa som dödar ännu mer.
Du är en sån där äcklig parasit som är jättesvår att döda.
Sen har du ju oss idioter som offrade sig för dig.
Fast att vi överlevde är nästan det värsta.
De där lider.
Titta då.
Men kom ihåg mig.
Jag mår bra.
Och nu är du något svagare.
Om inte mycket.
Men ni där.
Du speciellt.
Måste döda parasiten innuti hjärnan.
Precis som jag gjort.
Fyfan vilket lov.
Tur att det är över.
Aldrig mer.
Inte en enda tanke på det.
Har nyss träffat min Shaman.
Jag känner mig redo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar